Klockan har precis passerat fyra på eftermiddagen och värmen från årets första vårdag börjar sakta avta. Jag har stämt träff med Susanna Eriksson som precis har satt igång arbetet med sitt gesällprov på Stenebyskolans möbelrestaureringsutbildning.

susannaarbete
Att restaurera möbler kan ofta bjuda på en hel del överraskningar. Under början av restaureringsarbetet hittade Susanna ett lönnfack med en nyckelknippa.

Vägen till Dalsland och Steneby har inte varit spikrak. Efter att ha gått några förberedande konstskolor började Susanna läsa design på HDK i Göteborg men hon saknade möjligheten att arbeta med händerna. Eftersom hon alltid haft ett intresse för antikviteter och möbler började hon leta efter utbildningar inom området. Det som lockade med Stenebyskolan var chansen att få arbeta med riktiga kunder samt att ta gesällbrev, något hon nu är på god väg att göra.

susannaskap

Samlarskåpet i valnöt med sina 138 lådor.

Susanna möter upp i en av verkstäderna och visar mig in i ett mindre rum där jag möts av ett pampigt skåp med tillsynes oändligt antal smålådor. Susanna förklarar entusiastiskt att jag tittar på ett samlarskåp för mynt och medaljer från 1700-talets senare del. Skåpet är fanerat i valnöt, formgivet i Rokoko-stil och har ett dramatiskt förflutet med spår av brand- och sotskador. Ett minst sagt utmanande restaureringsobjekt. Lådorna då? Jodå, 138 stycken har hon räknat till men inte alla kommer att restaureras inom ramen för gesällprovet. Räknar man dessutom med det lönnfack Susanna hittade i skåpets övre del är man uppe i 139. Två av nycklarna gick till skåpet.
– Vart de övriga leder lär vi kanske aldrig få veta säger Susanna.

Susannalada
I vissa av lådorna hittade Susanna ledtrådar om vad som en gång funnits i skåpet.

Gesällprovet består av två granskningar, en för- och en eftergransking: Under förgranskningen skriver man en rapport som går igenom möbelns skador. Man motiverar även vilka tekniker och material man kommer att använda sig av under restaureringsprocessen. Man måste göra en tidsberäkning för varje moment, ibland ända ner på minutnivå. Susanna räknar med att lägga ner mellan 200 och 250 timmar på restaureringsarbetet. Då räknas varken pauser eller förberedelsetid.

Vid ett gesällprov inom möbelrestaurering tilldelas man alltid två möbler: en lådmöbel, exempelvis en byrå eller som i Susannas fall, ett myntskåp samt en stol.

Stolen kommer från andra hälften av 1800-talet och är tillverkad i mahogny. Efter mycket detektivarbete och bläddrande i böcker har Susanna kommit fram till att stolen antagligen kommer från Ryssland eller Danmark. Ovissheten beror på att designen är så speciell att det är svårt att hitta stilistiska förebilder förklarar Susanna som snabbt tillägger att det är ett jätteroligt objekt att få arbeta med.

Susanna Eriksson Möbelrestaurering
Stolen i mahogany som utgör ena delen av Susannas gesällprov.

När man restaurerar en möbel vill man att möbeln fungerar i ett hem. Samtidigt som man vill behålla tidigare lagningar och på så sätt visa möbelns historia. Vilket innebär att man måste ta ställning till hur mycket man ska åtgärda.

– Personligen vill jag visa upp möbelns historia med det är ett val man får göra från fall till fall och oftast är det kundens önskemål som väger in, säger Susanna.

Susanna räknar med att vara klar senare i vår och efter studierna är målet är att starta eget. I sommar startar Susanna eget företag och kommer hyra in sig och arbeta på en möbelrestaureringsverkstad i Göteborg.

– Det är en jättechans för mig att få in en fot i branschen och utvecklas inom yrket avslutar Susanna som ivrigt vill återgå till arbetet med att ge sina möbler ett nytt liv.

Fakta om gesällbrev i Sverige
Ett gesällbrev är ett bevis på avlagt gesällprov inom ett hantverksyrke. För att få utföra gesällprov krävs i genomsnitt 4500 timmars (tre år) lärlingstid eller på annat sätt förvärvade yrkeskunskaper som avslutas med gesällprov. Gesällbreven handhas av Sveriges Hantverksråd i Leksand, men godkänns av respektive bransch.

Tidigare var det vanligt att nya gesäller gav sig ut på gesällvandring. Detta var dåtidens metod för att sprida kunskap om nya metoder. ”Vandringsgesällerna” fick kortare arbeten under sina vandringar och försörjde sig på så sätt under de två åren som vandringen varade. Under denna vandringsperiod fick gesällen aldrig vara närmare sitt hem än 20 km.

Läs mer om yrkeshögskoleutbildningen Finsnickare eller Möbelrestauratör.