Julia Norman arbetar med sitt gesällprov hos mästaren Olof Paulsson på Stenebyskolan. På söndag är det förgranskning och sedan kan hon sätta igång på riktigt. Vi träffas i verkstaden för en pratstund såhär dagarna innan.

Julia lägger handen på skåpet. Det är det enda man vet att han har gjort i den här storleken, säger hon och det glimmar till i hennes ögon. Julia hade letat intensivt efter objekt till sitt gesällår. Man ska ju göra ett skåp eller liknande och en stol, säger hon. Jag letade överallt, i Stockholm, bland gamla bekanta i antikbranschen, men fick åka hem tomhänt. Så hörde en kund av sig genom min hemsida (Julia driver egna firman Stockholms Möbelrestaurering) när jag satt i bilen på väg hem, att de ville lämna in den här sekretären av Jonas Hultstén för restaurering. Jag försökte låta cool men hoppade högt inombords, Hultstén har alltid varit min idol! Hon förklarar att till skillnad från den gustavianska tidens mest kända svenska mästare Georg Haupt, snickrade Hultstén till en lite bredare kundkrets utanför hovet.

Sekretären är verkligen delikat. Det är gustaviansk stil med slanka ben, raka linjer och en yta helt täckt av intarsiablommor med en liten röd prick i centrum. Han hämtade mycket från det franska, säger Julia, och det var ett sätt att få djup i intarsian att lägga till färgat vax. Den har textboksbehov den här möbeln, förklarar Julia. Jag kommer att få jobba mycket med ytan, att jämna ut solblekta partier och göra om tidigare lagningar som mörknat. Laga fanér. Limma om en låda. På baksidan kan man se att benen en gång kortats med brutala 20 centimeter! Man vet ju inte varför men man kan spekulera i om det var på grund av angrepp från skadedjur, något som man kan se spår av på andra delar av möbeln. Det bidrar till möbelns gåtfulla och långa historia. STE_3666-skada

Hennes andra objekt är en dansk puderstol, också från 1700-talet. Danska och norska stolar från den här tiden hade djupt nedhängande sarger för att dölja nattkärlet. Hon visar den vanliga snidade musslan som på den här stolen omges av ett snirklande sjöodjur! Kanske tillhörde stolen en äventyrare eller sjöman. Både kvinnor och män använde sig av puderstolar, vars stoppade sits var löstagbar och dolde ett nattkärl. Stolen har varit målad ett otal gånger under sin livstid; vitt, grått, brunt, beige, och någon har gjort ett hästjobba att skrapa bort det mesta. Här handlar det för Julia om att göra färdigt, och laga om gamla lagningar som finns över hela stolen! Spikar och skruvar, tappar och olika sorters lim. Fula spacklingar och lagningar i olika träslag. Hon visar två lagningar som är jättebra. De kommer jag inte att göra om, jag tror de är i lind säger Julia. Stolen kommer från en av våra återkommande kunder som hittar så himla speciella och roliga objekt, förklarar Julia. På utbildningen jobbar man bara med skarpa projekt, alltså riktiga jobb mot kund.

STE_3680-musslan

På söndag ska Julias objekt alltså förgranskas av två konservatorer. Hon har gjort en detaljerad rapport med analys av skador och planerad metod och tidsåtgång för åtgärder. Det handlar ju om att sälja en tjänst i slutändan, förklarar Julia. Och tid kostar. Man får avväga om möbeln är värd den investeringen. Jag ska införskaffa två tidtagarur när jag sätter igång, med olika band, så att jag kan klocka allt och ha full koll! Uppskattad tid för skåpet är 47 timmar och för stolen 17 timmar. Jag tycker det låter tight men det känns väldigt spännande att följa henne, nästan som en tävling – heja Julia!